torsdag 1 augusti 2013

The Serpent's Shadow - Rick Riordan

Titel: The Serpent's Shadow
Författare: Rick Riordan
Serie: The Kane Chronicles #3
Antal sidor: 401
Utgivningsår: 2012

Betyg: 5/5

Spoilers från föregående delar förekommer.

When young magicians Carter and Sadie Kane learned how to follow the path of the Ancient Egyptian gods, they knew they would have to play an important role in restoring Ma'at - order - to the world. What they didn't know is how chaotic the world would become. The Chaos snake Apophis is loose and threatening to destroy the earth in three day's time. The magicians are divided. The gods are disappering, and those who remain are weak. What are a couple of young teenagers and a handful of young trainees to do? There is possibly one way to stop Apophis, but it is so difficult that it might cost Carter and Sadie their lives, if it even works at all. It involves trusting the ghost of a psychopathic magician not to betray them, or worse, kill them. They's have to be crazy to try it. Well, call them crazy. 

Jag är så ledsen att den här serien nu är över, för jag älskar den verkligen! När jag började läsa serien var jag lite rädd att jag skulle ha för stora förhoppningar på den och att den inte skulle kunna leva upp till Percy och co, men jag hade inte behövt oroa mig, jag älskar The Kane Chronicles!

Det finns inte så mycket att säga om handlingen i The Serpent's Shadow, det är Rick Riordan, självklart är det bra. Mer än bra. Det är aldrig en lugn stund (som vanligt) och jag gillar sättet Riordan knyter ihop historien på.  

Jag har skrivit det i de två tidigare recensionerna så jag får väl skriva det i den här med: jag älskar Sadie Kane! Hon har gått från att vara en karaktär som jag tycker mycket om, till att vara en mina absoluta favoritkaraktärer. Hon är så rolig, smart, modig, etc, etc. Jag skulle kunna fortsätta i en evighet, Sadie är så cool! Och Carter, man får inte glömma Carter, jag älskar honom med. Han har ett hjärta av guld, är också modig, även om han är lite mer eftertänksam än vad Sadie är (för det mesta). Och jag älskar syskonens relation. Den har gått från att vara i princip obefintlig till att de blev väldigt nära vänner och betydde jättemycket för varandra. De andra karaktärerna är också bra, jag gillar verkligen de flesta, speciellt Bast, Bes, Zia och Anubis. Jag gillar också hela Sadie/Walter/Anubis-historien och hur den slutade. 

Som sagt, är väldigt ledsen att serien är över, men är så glad att jag har läst den, för den är verkligen väldigt bra, och jag kommer att sakna Carter och Sadie!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar