Författare: Ruta Sepetys
Serie: -
Antal sidor: 346
Utgivningsår: 2011
Förlag: B Wahlströms
Betyg: 4/5
Lina is just
like any other fifteen-year-old Lithuanian girl in 1941. She paints, she draws,
she gets crushes on boys. Until one night when Soviet officers barge into her
home, tearing her family from the comfortable life they've known. Separated
from her father, forced onto a crowded and dirty train car, Lina, her mother,
and her young brother slowly make their way north, crossing the Arctic Circle,
to a work camp in the coldest reaches of Siberia .
Here they are forced, under Stalin's orders, to dig for beets and fight for
their lives under the cruelest of conditions. Lina finds solace in
her art, meticulously--and at great risk--documenting events by drawing, hoping
these messages will make their way to her father's prison camp to let him know
they are still alive. It is a long and harrowing journey, spanning years and
covering 6,500 miles ,
but it is through incredible strength, love, and hope that Lina ultimately
survives.Between Shades of Gray is a
novel that will steal your breath and capture your heart.
Jag har hört talas om Between
Shades of Gray rätt mycket men inte vetat vad den handlar om eller att den
fanns på svenska. Men så har jag sett flera som läst Sepetys andra bok på
sistone och blev själv väldigt sugen på att läsa den och kände att jag måste
läsa hennes första bok först, så jag åkte till biblioteket och lånade dem båda
två. Och jag tyckte mycket om den här boken.
Av någon anledning har jag väldigt svårt att läsa böcker som
handlar om andra världskriget. Jag tror att det beror att de oftast är så
tunga och hemska och jag mår så dåligt när jag läser dem. Det är svårt att ge
någon kritik av handlingen på den här boken, för även om det är en påhittad
historia så finns det ju sanning i historien. Och att man vet att människor
hade det på det här sättet gjorde det ännu jobbigare att läsa. Jag hade
faktiskt ingen aning om hur det var i Litauen under andra världskriget, oftast
är det ju bara de stora länderna man vet något om, och det var ”intressant” att
få läsa om det.
Jag gillar verkligen Lina. Hennes styrka och mod är så
beundransvärt och vad som än händer så håller hon modet uppe och ger aldrig
upp. Linas mamma är också en så stark karaktär och jag gillade henne med,
precis som Jonas och Andrius.
Det här var en så svår bok att läsa och ofta ville jag bara
gråta över hopplösheten i den, men vad jag gillar är att det också finns en
känsla av hopp. Att hur mörkt det än är så finns det alltid någon liten
ljusglimt i tillvaron. Jag tyckte verkligen om boken och den är definitivt
läsvärd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar