Opal - Jennifer L. Armentrout

Titel: Opal

Författare: Jennifer L. Armentrout

Serie: Lux #3

Antal sidor: 382

Utgivningsår: 2012

Betyg: 5/5

Spoilers från föregående delar förekommer.

No one is like Daemon Black. When he set out to prove his feelings for me, he wasn’t fooling around. Doubting him isn’t something I’ll do again, and now that we’ve made it through the rough patches, well... There’s a lot of spontaneous combustion going on. But even he can’t protect his family from the danger of trying to free those they love. After everything, I’m no longer the same Katy. I’m different... And I’m not sure what that will mean in the end. When each step we take in discovering the truth puts us in the path of the secret organization responsible for torturing and testing hybrids, the more I realize there is no end to what I’m capable of. The death of someone close still lingers, help comes from the most unlikely source, and friends will become the deadliest of enemies, but we won’t turn back. Even if the outcome will shatter our worlds forever. Together we’re stronger... and they know it.

Alltså herregud, den här serien blir bara bättre och bättre för varje bok, och den har definitivt klättrat upp bland mina favoritserier!

Handlingen är lika bra här som den var i Onyx. Den är spännande och mitt driv för att läsa boken är nu inte enbart för att jag älskar Katy och Daemon utan också för att jag vill veta vad som kommer att hända härnäst. Och kan vi prata lite om slutet. SLUTET. Mitt hjärta höll på att brista i en miljon bitar och alltså, vad händer nu? 

Katy och Daemon fortsätter att vara fantastiska och Daemon visar sin fina sida mer och mer. Vissa saker han gjorde fick romantikern i mig att bli helt till sig (spoiler: När han köpte datorn till Katy, eller där vid sjön efter balen). Och jag kan väl ärligt erkänna att vid den första händelsen började jag faktiskt gråta för det var så fint haha. En som däremot sjönk enormt i mina ögon var Dee. Ofta har ju karaktärer karaktärsutveckling, men vad är motsatsen till det? Det var i alla fall det som hände Dee i den här boken. Jag förstår varför hon beter sig som hon gör eftersom hon sörjer Adam, men jag tyckte ändå inte om hur hon betedde sig. Hon blev dock bättre på slutet. En annan karaktär som jag verkligen gillade var Dawson. Under boken satt jag och tänkte att det skulle vara intressant att se hur han var innan han blev kidnappad, sen insåg jag att det finns en novell som handlar om honom så jag måste verkligen ta och hitta och läsa den!

Origin är på väg hem till mig och jag håller på att gå i taket för jag måste få veta vad som kommer att hända! Den kan inte komma snabbt nog! Jag ser så fruktansvärt mycket fram emot att läsa den, men samtidigt är jag en aning rädd för hur det kommer att bli.