Författare: Jandy Nelson
Serie: -
Antal sidor: 265
Utgivningsår: 2010
Förlag: Gilla Böcker
Betyg: 4,5/5
Lennie är sjutton år
och lever ett stilla liv i skuggan av sin utåtriktade syster Bailey, en
tillvaro hon trivs med. Men en dag händer det ofattbara – Bailey faller ihop i
en hjärtattack och dör. Sorgen och saknaden är oändlig, och Lennie drar sig
undan alla i sin närhet. Samtidigt drabbas hon för första gången av kärleken,
och passionen – svindlande och förbjudna känslor som får Lennies värld att
explodera.
Himlen börjar här
är en bok som jag har velat läsa väldigt länge (känns som om jag säger det om
alla böcker, men det är ju också sant), för jag har hört många bra saker om
den. Och nu när jag har läst den kan jag bara hålla med, den var väldigt bra
och jag tyckte mycket om den.
Boken börjar månaden efter att Lennies syster har dött, och
i början hade jag lite svårt att ta till mig Lennies sorg. Man kastas in i
sorgen och ska sörja någon som man inte vet någonting om, och det blev lite
jobbigt för man kände inte någonting för den här människan. Men ju längre boken
gick och ju mer man fick lära känna Lennie, och Bailey, desto jobbigare blev det
att läsa, och ju ledsnare blev jag. Lennie är en sådan härlig karaktär, men jag
tyckte att det var lite svårt att lära känna henne på riktigt, eftersom man
inte vet hur hon var innan Bailey dog. Hon är ju liksom bara halv här på något
sätt. Men hon känner så mycket, både glädje och sorg och det är nästan omöjligt
att inte tycka om henne. De övriga karaktärerna tyckte jag också om, speciellt
Lennies mormor och morbror. Jag var så glad att Joe var där och kunde ta ur
Lennie ur sorgen ibland. Toby gjorde mig så fruktansvärt ledsen och mitt hjärta
gick i tusen biter för hans skull många gånger om.
Boken handlar om sorg, som är ett
så stort och svårt ämne och som kan ta sig i uttryck på så många olika sätt.
Jag gillade att följa Lennies resa när hon försökte ta sig ur sorgen efter sin
systers död och hitta sig själv igen, samtidigt som det också var väldigt
jobbigt att läsa om på många sätt. Jag tycker väldigt mycket om Jandy Nelsons
språk, det var så vackert och jag gillade dikterna som var lite här och var i
boken. Jag rekommenderar gärna den här boken och kommer definitivt att läsa
nästa bok som Jandy Nelson ger ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar