Författare: Gena Showalter
Serie: The White Rabbit Chronicles #1
Antal sidor:
Utgivningsår:
Förlag: Harlequin
Betyg: 4/5
Hon kommer inte att ge sig förrän
varenda zombie ligger i sin grav. För alltid.
Om någon hade berättat för Alice Bell att hennes liv skulle vändas upp och ner från ett ögonblick till ett annat, skulle hon ha brustit ut i skratt. Från lyckligt till tragiskt, från oskuldsfullt till förstört. Nej, aldrig. Men det var det som hände. Ett hjärtslag. En blinkning, ett andetag, en sekund - och allt hon kände till och älskade var borta. Hennes pappa hade haft rätt. Monstren fanns på riktigt. För att hämnas sin familj måste Alice lära sig att slåss mot de odöda. Och för att överleva måste hon sätta sin tillit till den farligaste av alla farliga killar, Cole Holland. Men Cole har sina egna hemligheter, och om Alice inte är försiktig kan de visa sig vara farligare än zombierna.
Om någon hade berättat för Alice Bell att hennes liv skulle vändas upp och ner från ett ögonblick till ett annat, skulle hon ha brustit ut i skratt. Från lyckligt till tragiskt, från oskuldsfullt till förstört. Nej, aldrig. Men det var det som hände. Ett hjärtslag. En blinkning, ett andetag, en sekund - och allt hon kände till och älskade var borta. Hennes pappa hade haft rätt. Monstren fanns på riktigt. För att hämnas sin familj måste Alice lära sig att slåss mot de odöda. Och för att överleva måste hon sätta sin tillit till den farligaste av alla farliga killar, Cole Holland. Men Cole har sina egna hemligheter, och om Alice inte är försiktig kan de visa sig vara farligare än zombierna.
Jag vann den här boken i en tävling förra året tillsammans med
två andra böcker från Harlequin, men den har blivit liggandes oläst i bokhyllan
och helt ärligt har jag inte alls varit sugen på att läsa den. Men så fick jag
ett sug på att läsa den och plockade upp den. Jag trodde faktiskt inte att jag
skulle tycka om den, för jag har mestadels hört mindre bra saker om den, men
jag hade fel och det är jag väldigt glad för. Jag tyckte verkligen om den.
I början av boken tyckte jag att den var lite seg och inte
superbra, men det kan ha varit för att jag inte hade den bästa inställningen
till den från början. Men sedan blev den så himla underhållande och jag hade
svårt att lägga den ifrån mig. Varje gång jag skulle lägga den ifrån mig tänkte
jag: bara en sida till, bara en till. Och det är alltid ett gott betyg. Jag gillar
verkligen handlingen i boken och jag gillar att Gena Showalter har valt att
göra sin egen tvist på zombierna (alltså vad heter egentligen zombie i
plural??). Boken var rolig och sorglig och som sagt, mestadels väldigt
underhållande. Jag tänker inte säga så mycket mer om handlingen för jag tyckte
att det var lite av tjusningen och lista ut allt tillsammans med Alice.
Och på tal om Alice så gillade jag henne riktigt mycket. Jag
tyckte att hon var så stark och modig och det var så jobbigt att läsa om hennes
skuldkänslor som hon hade efter hennes familj dött. Men jag gillade verkligen
att vad som än hände så höll hon huvudet uppe och tog ingen skit. Och Cole bara
älskade jag. Det kan hända att jag swoonade lite för honom haha, men det gick
liksom inte att låta bli. Visst finns det ganska många klyshor i boken, som att
Cole är en riktig bad boy, men jag kunde bortse från dem för utan större
problem. Plus att det gick att se igenom Coles fasad utan några som helst
problem tyckte jag. Och jag bara älskade Ali och Coles relation. Här var det
inte tala om någon insta-love, och det älskade jag. Däremot var det
insta-attraction och det älskar jag.
De hade en sådan kemi från början men det var inte talan om att de älskade
varandra efter en vecka. Tummen upp för det! Av de andra karaktärerna tyckte
jag mycket om Kat, Frosty, Alis morföräldrar och de andra i Coles gäng.
Ibland hade jag lite problem med språket och vissa av
dialogerna var fruktansvärt stolpiga och fåniga, men jag vet inte om det har
med översättningen att göra eller inte. Ska läsa de andra böckerna på engelska
så får vi se. Som sagt tyckte jag mycket om den här boken och vill ni ha något
annorlunda på zombietemat tycker jag att ni ska läsa den här boken. Jag ser
verkligen fram emot att läsa de andra två delarna.
Jag gillar också den här boken, och eftersom jag läst den på både svenska och engelska så kan jag säga att dialogerna låter bättre på engelska (även om jag tycker att den svenska översättningen var långt över förväntan). :) Och angående en zombie, flera zombie..? så har jag samma problem. Tror dessutom att jag böjer det olika i varje recension jag gör. ;)
SvaraRaderaSkönt att höra att språket var bättre på engelska. För det mesta hade jag inga problem med det, men ibland lät det bara så himla fånigt, vilket jag ofta tycker att det gör när det är översatt till svenska (alltid bättre på orignalspråk!). :) Haha, ja det där med hur man böjer zombie är verkligen inte lätt. Och jag tror också att jag böjer lite olika ;)
Radera