torsdag 24 oktober 2013

Underbara Helvete - Jamie McGuire

Titel: Underbara Helvete (Beautiful Disaster)
Författare: Jamie McGuire
Serie: Beautiful #1
Antal sidor: 358
Utgivningsår: 2013
Förlag: Kalla Kulor

Betyg: 3,5/5

Abby har lämnat sitt mörka förflutna bakom sig, fast besluten att aldrig återvända. Tillsammans med sin bästa kompis America har hon flytt till Eastern University för att börja ett nytt liv. Hädanefter ska hon vara en duktig flicka. Men så möter hon Travis, killen som slåss för pengar på illegala slagsmålsklubbar och som alltid har ett koppel av tjejer efter sig. Abby lovar sig själv att aldrig falla för Travis och i stället inleder de en vänskap. En vänskap som med tiden fördjupas och intensifieras tills den plötsligt har förvandlats till just det Abby med alla medel försökt undvika. Hon vet att de inte är bra för varandra, ändå kan hon inte hålla sig borta ifrån honom. Deras relation blir snart alltmer kaotiskt upp och ner, destruktivt hänförande och fullkomligt underbar. Samtidigt smyger sig Abbys förflutna allt närmare och hotar att rämna hela deras värld.

Ni vet när man har hört mestadels bra saker om en bok, man har längtat efter att läsa den, och tror att man kommer att älska den… och sen gör man inte det. Där har ni mina känslor för Underbara Helvete. Jag blev verkligen så besviken på den. Missförstå mig inte, det var en väldigt underhållande bok, det måste jag säga. Jag satte mig ner för att läsa och ett par timmar senare upptäckte jag att jag har läst halva boken i ett svep. Så på den punkten lyckades Jamie McGuire.

Men sen kommer vi till de sakerna som jag inte tycker om. Karaktärer är bland de konstigaste jag läst om på länge. Jag tyckte om Abby i början av boken. Jag gillade att hon inte gick på Travis skit, stod upp för sig själv och bara ville att de skulle vara vänner. Men ju längre boken gick desto jobbigare och plattare tyckte jag att hennes karaktär blev. Jag var inte heller överdrivet förtjust i hennes berättarröst, vilket gjorde det ganska jobbigt att läsa. Sen har vi Travis. Det finns två sidor av Travis, en som jag älskar och en som jag avskyr. Tyvärr är det den sidan jag avskyr som man får se mest. Jag klarar inte av han är så våldsam. Han blir arg för ingenting och slåss bara någon så mycket som tittar på Abby. Han slår ner folk i matsalen, han kastar sönder möbler i klassrummet och vänder upp och ner på sitt rum i sin ilska. Hans känslor för Abby gränsar till besatthet och det känns inte helt hälsosamt. Men sen har han ju en sida som gör att man bara smälter. Han kan vara så snäll och bryr sig verkligen om Abby och skulle göra allt för henne. Det värsta är att Abby och Travis för det mest tar fram det värsta i varandra. De är båda väldigt melodramatiska och förstorar upp saker som inte är så stora egentligen. Av de andra karaktärerna tyckte jag bäst om Travis familj. America gillade jag för det mesta även om jag tyckte att hon kunde vara riktigt barnslig ibland.

Nu låter det som om jag hatar den här boken, men det gör jag inte. Däremot har jag väldigt blandade känslor för den. Jag älskar den inte, men jag tyckte den var underhållande. Jag förstår varför folk älskar den och jag kommer förmodligen att läsa Walking Disaster för det skulle vara spännande att läsa historien ur Travis perspektiv och få vara i hans huvud.  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar