Aristotle & Dante Discover the Secrets of the Universe - Benjamin Alire Sáenz

Titel: Aristotle and Dante Discover the Secrets of the Universe

Författare: Benjamin Alire Sáens

Serie: -

Antal sidor: 359

Utgivningsår: 2012

Förlag: Simon & Schuster

Betyg: 5/5

Aristotle is an angry teen with a brother in prison. Dante is a know-it-all who has an unusual way of looking at the world. When the two meet at the swimming pool, they seem to have nothing in common. But as the loners start spending time together, they discover that they share a special friendship—the kind that changes lives and lasts a lifetime. And it is through this friendship that Ari and Dante will learn the most important truths about themselves and the kind of people they want to be.

Som jag skrev i book haulen den här boken var med i, så har jag inte hört så mycket om Aristotle and Dante på svenska bokbloggar. Däremot så har ganska många av de booktuberna jag följer läst och älskat den, och när en tjej som jag följer på tumblr också skrev att hon älskade den kunde jag inte låta bli att köpa den längre. Jag måste säga att jag hade enormt höga förväntningar på boken, och var väl lite orolig över det innan. Men det hade jag inte behövt vara, den var alldeles fantasisk och det är förmodligen den bästa boken jag har läst hittills i år. Om jag ska beskriva boken med ett ord? Vacker. Det är en av de vackraste böckerna jag någonsin läst. Jag både skrattade och grät, älskade varje sida och ville aldrig att den skulle ta slut. Och hur fint är inte omslaget? Det beskriver boken perfekt.

Jag måste börja med att prata om språket. Det är så himla vackert så jag vet inte vad. Språket i Aristotle and Dane väldigt poetiskt och jag fullkomligt älskar det. Språket är också speciellt på det sättet att meningarna är väldigt korta och inte alls särskilt beskrivande och det ger en speciell känsla, precis som att kapitlen är olika långa och det skapar också en speciell stämning, vissa kapitel är bara en halv sida långa, medan vissa är längre. 

Helt ärligt finns det väl egentligen ingen handling i boken, utan den är väldigt karaktärsbaserad. Handlingen är att man får följa Ari när han växer upp och tar reda på vem han är, och jag fullkomligt älskar det. Trots att det inte händer särskilt mycket ville jag inte lägga ifrån mig boken och det gick väldigt fort att läsa den. Jag ville aldrig att den skulle ta slut och när det var tio sidor kvar grät jag för att jag ville att det skulle fortsätta. När det är en karaktärsbaserad bok så är det ju viktigt att karaktärerna är bra, och det är de. Både Ari och Dante är två fantastiska karaktärer och jag älskar dem båda två så mycket. De känns också väldigt realistiska. Ari är ganska bitter i början i boken, men det är inte på ett jobbigt sätt, utan mer komiskt. Han är så arg och vilse och även när han gör saker som man kanske inte vill så är det omöjligt att inte tycka om honom. Jag kunde inte ens bli irriterad på honom. Och jag älskar att läsa om hans karaktärsutveckling. Dante är en så himla bra karaktär, jag önskar att jag hade en Dante i mitt liv. Han är jämt så glad, visste precis vem han var, han stod upp för sig själv och vågade vara sig själv. Det älskade jag. Och jag älskade Ari och Dantes relation. Det var så roligt att läsa om hur deras vänskap växte fram och hur Ari blev så mycket gladare när han umgicks med Dante. Jag tyckte också mycket om både Ari och Dantes föräldrar, jag gillade att de hade en så stor plats i boken.        

Nu känns det som att jag har skrivit älskat en miljon gånger, men det känns ändå inte tillräckligt. Jag är så glad att jag har läst den här boken, och just nu känner jag bara för att läsa alla Benjamin Alire Sáens böcker. Det är en sådan vacker historia om vänskap, kärlek och familj, och om man gillar Eleanor & Park och The Perks of Being a Wallflower tror jag att man kommer att tycka om den. Jag rekommenderar den till alla!